Shame on you!

Okej, jag vet att detta inte alltid går att styra över, jag sjorde samma sak när jag var liten. Men om man dessutom gör det och gör det med munnen ÖPPEN så finns det ingen nåd. För mig är du död då. Jag pratar givetvis om alla ni slafsare där ute. Alla ni som låter era bordsgrannar se vilken måltid som tumlar omkring i erat gap. Det finns ingen ursäkt! När jag sitter bredvid någon som slafsar (smackar, ja you name it) och jag liksom hör varje tugga och inandning och sedan tvingas se skiten, då mina kära vänner känns det som att all hud på min kropp ska krusa sig och rulla av mig. Förlåt, men det är sant. Då vill jag bara sätta min mun mot personen i frågas öra och skrika högt, för kung och fosterland; "HÅLL KÄFTEN ELLER SLUTA ÄT FÖR HELVETE, DU ÄCKLAR MIG!!!!"
Idag på lunchen satt jag bredvid en kollega och han åt soppa. Han slafsade och andades samtidigt tungt och ljudligt genom näsan. Jag funderade länge och väl om pennan jag höll i handen skulle gå att trycka in hela vägen genom örat enda in till hjärnan på honom. Förlåt, men han hade fått skylla sig själv. Lite i alla fall.
Okej om man slafsar men har vett att hålla munnen stängd och andningen på en anständig nivå (detta har jag överseende med er som är förkylda), men tuggar du med öppen mun du har jag bara ett ord att säga dig. Spring.

"Vilken liten solstråle du är" skulle nog Lisa, a.k.a Dockan, ha kallat mig när hon hade läst det här.







 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0