"Skynda er barn och kom och titta! Det är fullt av vilda vargar på perkeringen!"

Detta ropade jag till barnen som satt och åt lunch och jävlar vilken fart det blev på dem! Aldrig förut har jag sett en sådan stor barngrupp springa så unisont, upphetsat, målinriktat och snabbt. Tänk er masstarten på Vasaloppet. Ungefär så såg det ut. När de väl kommit fram till fönstren (några nästan grät för att de inte nådde upp och kunde se) så slog jag ut armarna och ropade "april april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill!" Alla barnen började skratta utom ett som grät och också ville se vargarna och som jag blev tvungen att lyfta upp till fönstret, peka, och förklara att det inte fanns några vargar och att jag bara skojade. Pedagogisk vad är det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0