Hej hopp!
Tenta = tentafest
Imorse gjorde jag min första universitetstenta någonsin. Jag hade bara pluggat till den i en vecka till skillnad mot de flesta andra i klassen som haft tre veckor på sig. Men, jag tyckte faktiskt att det gick över förväntan men jag vet ju inte förens resultaten kommer...Jaja gjort är gjort och nu är det helg! Kvällen ska jag spenadera med de övriga i klassen med en tentafest. Ha det!
1 vecka avklarad, 5 år kvar...
Första veckan (för min del, de andra började två veckor innan mig) är alltså avklarad. Under veckan som gått har jag velat gråta, sluta utbildningen och ifrågasatt om jag verkligen vill bli psykolog. MEN, ju längre in på veckan jag kom detso bättre kändes det. Jag antar att det var mycket att ta in, under kort förberedelsetid, och överväldigande att vara så relativt långt efter alla andra. Nu har jag dock läst ikapp det mesta och jag börjar känna mig mer bekväm med både studentlivet och klasskamraterna. Nu känns det faktiskt bra (bortsett från tentan vi ska ha på fredag som jag känner att jag kommer att fatta nada av)! Mitt huvud exploderar just nu av ord som variablar, korrelation, kausala samband, intermittent betingning, falsifiering bla bla bla bla bla.... Wish me luck!
Hej igen!
Jaha jag har fått lite uppläxning angående bristen på nya inlägg här! Så detta inlägg vill jag dedikera till dig Sara Mattsson! I torsdags fick jag ett mail från Mittuniversitetet att jag kommit in på psykologprogrammet på reservplats. Det kändes som att mitt liv lite smått vändes upp och ner. Hundra tankar som for omkring. Jag tog beslutet att tacka ja, den här chansen får man bara en gång i livet kändes det som (jag har sökt 5-6 år utan att komma in). Jag är dock sjukt NERVÖS! Tänk om utbildningen är på tok för svår för mig? Tänk om jag blir värsta outsidern som kommer in två veckor efter alla andra? Mycket som kan bli jobbigt men förhoppningsvis mycket som kan bli bra också. Jag måste nog ge det lite tid. Oh lord vad har jag gett mig in på... 
