Snygg i blått?
Idag fick jag efter många års tjatande och bedjande (och OÄNDLIGT många dagar och nätter fyllda med sprängande huvudvärk!) äntligen göra en hjärnröntgen! Jag har varit hos sjukgymnaster, naprapater, massörer, läkare, tandläkare, optiker, ortoptist, tränat, stretchat, varit till en neurolog och till och med fått akupunktur utan att få svar på varför jag får sådana huvudsmärtor from hell. Ibland har jag bara velat ge upp när man känner att man inte blir tagen på allvar när man kliver in till läkaren och det känns som att ingen kan förstå hur fruktansvärt ont jag har. Ibland kan jag ha huvudvärk 7 dagar i veckan och vissa bra veckor har jag ont "bara" 1-2 dagar. Jag kan inte ens räkna upp alla gånger jag har legat paralyserad i fosterställning hemma och varit tvungen att avboka fester, biobesök, fika på stan, arbete, middagar mm för att jag har så ont att jag knappt kan resa mig för att hämta en värktablett. Ibland vaknar jag på nätterna av att huvudvärken dykt upp från ingenstans och det känns som att någon sågar upp huvudet inifrån. Lovely. Det värsta/bästa är att man lär sig att leva med det. Jag kan tro att jag inte har ont i huvudet tills jag inser att jag har ont men det är inte så ont att det är lika störande som när jag får panikont, medans en "vanlig" person kanske då skulle ha tyckt att hans/hennes huvud känns tungt och lite molande. Som jag sa till en läkare; jag kommer inte till läkaren för att bli sjukskriven, jag kommer för att jag inte vill behöva tacka nej till jobb och ett socialt liv för att min huvudvärk hela tiden lägger krokben för mig. Jag skulle få svar från röntgen om ca 14 dagar, men jag slår vad om att de inte har hittat något. Surt i så fall och jag vill verkligen inte leva med den här värken resten av mitt liv. Jaja, det återstår att se! Jag bjuder på en bild i min sexiga sjukhusmundering från dagens undersökning ;)
